♥ det är fan inte värt det

1 augusti

Om man tänker att livet är som ett hav, så är vågorna de motgångar man möter. Just nu står jag mitt i en gigantisk våg och jag vet inte när och hur jag ska ta mig ut. Kanske nästa vecka? Kanske om en månad? Jag vet inte.

Det konstiga är hur fem veckor på ett ställe kan krossa en så här. Hur en person, som jag före den 16:e juni inte ens visste existerade, kan göra det. Jag kan inte ens säga att jag känner den här personen , men hon har lyckats. Och jag fattar inte hur jag kunde låta det hända.

Tusen tankar har flugit genom mitt huvud. Ändå kan jag inte komma fram till något. Jag vet inte hur jag ska bemöta personen i fråga. Och jag vet verkligen inte om jag orkar stå och ta en massa skit, som jag inte förtjänar. 9 timmar om dagen. Jag har fått nog, för jag klarar inte av att höra mer.

Får man höra pikar, som lika gärna kunde vara "Du är helt jävla oduglig", i princip varje dag i 9 timmar så börjar man nästan tro på det själv tillslut..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0